wordify
bokmålsordboka
påta
VERB
Ta på (seg)
Påta seg å betale gjelden for en
Påta seg et tillitsverv
I perfektum partisipp:
Folkeligheten hans virker litt påtatt (uekte, falsk)
nynorskordboka
påteken, påtatt
ADJEKTIV
Sisteleddet pf_pt av ta
Som har vorte mål for åtak
Han vart påteken av ransmenn
falsk, unaturleg, uekte
Eit påteke namn
Eit påteke smil