bokmålsordboka
ugudelig
ADJEKTIV
Som ikke tror på Gud; som substantiv:
Presten prøvde å få de ugudelige i tale
Ugudelig livsførsel
Et ugudelig spetakkel
Som adverb:
Gressklipperen larmet noe ugudelig
ugudelighet
SUBSTANTIV
nynorskordboka
ugudeleg, ugudleg
ADJEKTIV
Som ikkje trur på Gud; ikkje vakt
Omvende dei ugudelege
Leve eit ugudeleg liv
Eit ugudeleg leven
Som adverb:
Ugudeleg stygg, sterk, dyr, fort