wordify
bokmålsordboka
uforskammet, uforskamma
ADJEKTIV
Etter tysk, lavtysk; beslektet med skam
Frekk, uhøflig (med vilje)
Et uforskammet svar
Svare uforskammet
Som adverb, spøkefullt:
Se uforskammet ung ut
uforskammethet
SUBSTANTIV
Det å være uforskammet
Uforskammet ytring, handling eller lignende
Jeg skal ha meg frabedt dine uforskammetheter
nynorskordboka
uforskamma
ADJEKTIV
Frå lågtysk, tysk; samanheng med skam
Skamlaus, frekk, uhøfleg (med vilje)
Uforskamma åtferd
Svare uforskamma
Sjå uforskamma ung ut