bokmålsordboka
sokk
SUBSTANTIV
Norrønt sokkr, fra latin ‘lav, myk sko’
Kort strømpe; fotplagg til å ha utenpå strømpe eller sko
Raggsokk, snøsokk, gummisokk
På visse dyr: avstikkende hårkledning nederst på foten
En hest med hvite sokker
sokkeband, sokkebånd
SUBSTANTIV
Bånd til å knytte fast sokk eller strømpe med
sokkedans
SUBSTANTIV
Dans på sokkelesten
nynorskordboka
sokk
SUBSTANTIV
Norrønt sokkr, frå latin ‘låg, mjuk sko’
Fotplagg til å ha utanpå hose (eller sko); stutt hose, strømpe; labb, leist
Det er hol på eine sokken
òg i samansetningar som:
Avstikkande farge som finst på visse dyr og fuglar på pels eller fjørdrakt nedst på foten
Ein hest med kvite sokkar
sokkeband
SUBSTANTIV
band til å knyte fast ein sokk eller ei hose med
sokkedans
SUBSTANTIV
Dans på sokkeleisten
Elevane fekk lov til å ha sokkedans på elevkvelden
sokkel
SUBSTANTIV
Gjennom italiensk, frå latin; samanheng med sokk
Fotstykke på ein statue, ei søyle
Synleg del av grunnmuren på ein bygning
Fotstykke under visse møblar; ramme
Kommoden finst både med sokkel og med føter