wordify
bokmålsordboka
råtten
ADJEKTIV
Norrønt rotinn; beslektet med råte
Som holder på å gå i oppløsning, morken
Råttent kjøtt
Båten var pill råtten
Mildværet gjorde isen råtten
Råttent fjell
Behandle som et råttent egg (behandle svært forsiktig)
lat, kraftløs
En blir helt råtten av å sitte så mye stille
Moralsk fordervet
Et råttent samfunn, system
Det var råttent gjort (virkelig dårlig gjort)
råttenskap
SUBSTANTIV
Noe som er råttent
Hulhet og råttenskap
Moralsk råttenskap
nynorskordboka
ròten, roten
ADJEKTIV
Norr. rotinn
Om organiske emne: som er (i ferd med å gå) i oppløysing
Ròten fisk
Rotne egg
Ein ròten stubbe
Som lett smuldrar
Ròten snø
Ròte fjell
Lite sterk, veik, kraftlaus, morken
Ein ròten tråd
Han er ròten (duger ikkje i slagsmål el styrkeprøve)
lat, doven
Hesten er ròten
Moralsk forderva, korrupt
Eit ròte samfunn
rotenskap, ròtenskap
SUBSTANTIV
Det å vere roten; noko som har rotna
I overført tyding: dovenskap, latskap