bokmålsordboka
illebefinnende
SUBSTANTIV
Plutselig anfall av ubehag eller sykdom
Føreren av ulykkesbilen kan ha fått et illebefinnende
nynorskordboka
anfall
SUBSTANTIV
Av lågtysk anval
Kort utbrot av sjukdom eller affekt; ri
Eit anfall av migrene
I overført tyding: brå og overveldande sinnsstemning
Få eit anfall av arbeidslyst
I eit anfall av sympati