bokmålsordboka
veslegutt
SUBSTANTIV
Lillegutt
nynorskordboka
veslegut
SUBSTANTIV
Særleg i bunden form eintal, ofte kjælenamn: den vesle guten, minsteguten
Kom, vesleguten!
Vesleguten skal få vere med
I overført tyding:
Ikkje vere veslegut for nokon (kunne måle seg med kven det skal vere)