wordify
bokmålsordboka
vatt
SUBSTANTIV
Gjennom tysk, nederlandsk, fra middelalderlatin wadda, kanskje opphavlig arabisk batin ‘(vattert) fôr’
(plate av) løst sammenspunne (bomulls)fibrer
Glassvatt
Rense et sår med vatt og jod
Pynte juletreet med vatt
Isolere med vatt
I overført betydning:
Pakke meningene inn i vatt (uttale seg varsomt)
vattdott
SUBSTANTIV
Bomullsdott
Putte vattdotter i ørene
vattering
SUBSTANTIV
Mellomlag av vatt
Vatteringen begynte å falle ut
vattlag
SUBSTANTIV
Lag med vatt
nynorskordboka
vatt
SUBSTANTIV
Gjennom tysk og, nederlandsk, frå mellomalderlatin wadda, kanskje opphavleg arabisk batin ‘(vattert) fôr’
(plate av) laust samantvinna (bomulls)fibrar
Reinse eit sår med vatt vætt i sprit
Pynte med granbar og vatt
Isolere med vatt
I overført tyding:
Pakke meiningane inn i vatt (uttale seg varsamt)
vattdott
SUBSTANTIV
bomullsdott
Putte vattdottar i øyra
vatt-teppe, vatteppe
SUBSTANTIV
Teppe av eit vattlag kledd med tøy