bokmålsordboka
transvers
SUBSTANTIV
Av latin transversus ‘som går på tvers’
Retning loddrett på et plan eller en arbeidsretning
transversal
SUBSTANTIV
Tverrlinje som går over et system av linjer
transversal
ADJEKTIV
Middelalderlatin
Som går på tvers; motsatt longitudinal
transversell
ADJEKTIV
nynorskordboka
transvers
SUBSTANTIV
Av latin transversus ‘som går på tvers’ perfektum partisipp av transvertere, av latin trans- og vertere ‘vende’; jamfør trans-
Retning loddrett på eit plan
transversal
SUBSTANTIV
Tverrlinje som går over eit system av linjer
transversal
ADJEKTIV
Frå mellomalderlatin
Som går på tvers, motsett longitudinal
transversell
ADJEKTIV