wordify
bokmålsordboka
mers
SUBSTANTIV
Lavtysk merse
På seilskip: plattform ved foten av mersestanga
mersestang
SUBSTANTIV
Midtre del av en tredelt mast som øvre mersseil heises på
merskum
SUBSTANTIV
Lavtysk merschum ‘havskum’
Grå- eller gulhvitt porøst mineral, mye brukt til pipehoder
merskumspipe
SUBSTANTIV
Pipe med hode av merskum
nynorskordboka
mers
SUBSTANTIV
Lågtysk merse
På seglskip: plattform kring ei mast
mersestong
SUBSTANTIV
Stong som mersseglet blir heist på
merskum
SUBSTANTIV
Lågtysk merschum, eigenleg ‘havskum’; namnet fordi ein trudde mineralet var stivna skum
Bleikgult eller gråkvitt, porøst mineral, mykje brukt til pipehovud
merskumspipe
SUBSTANTIV