wordify
bokmålsordboka
krull
SUBSTANTIV
Av krulle
Noe som er krøllet sammen; krøll
Slå krull på halen
Liten krets eller klynge
En krull med hus
Trærne stod i en krull
krulle
VERB
Jamfør islandsk krulla
krølle
Krulle sammen et papir
Bøye i krull
Krulle halen
Krulle seg sammen
krullete, krullet
ADJEKTIV
krøllete
nynorskordboka
krull
SUBSTANTIV
Av krulle
Noko som er krulla saman; krulla hårlokk
Grisen har krull på halen
Eit hår med store krullar
Liten hop eller krins; lita klyngje
Ein krull av gamle hus
krulle
SUBSTANTIV
Krull krølle
krullhår
SUBSTANTIV
krøllhår
krulltopp
SUBSTANTIV
krølltopp