bokmålsordboka
SUBSTANTIV
Fra latin , av coire ‘gå sammen’
Coitus interruptus
Avbrutt samleie
coitus interruptus
Avbrutt samleie; Se: coitus
nynorskordboka
coitus, koitus
SUBSTANTIV
Frå latin , av coire ‘gå saman’
Coitus interruptus
Avbrote samlege
coitus interruptus
Avbrote samleie; Sjå: coitus